7 områden där problem förekommer i trafiksystemet inom Öregrunds tätort

CITERAR TRAFIKVERKET, SIDORNA 20-21
FULLTEXT01 (diva-portal.org)

Ett förslag på nyinvestering som ges i studien är en ny väg söder om tätorten och en flytt av färjeläget som skulle avlasta centrum från genomfartstrafik och därigenom skapa helt nya förutsättningar för utvecklande av stadskärnan. Dessa åtgärder bedöms dock i förstudien inte vara inte aktuella inom en överskådlig tid.

I förstudien presenteras de sju platserna för problem från och åtgärder föreslås:

1. Västergatan – Hummelvägens norra infart och infarten till Öregrund
Västergatan är på den här sträckan bred med god sikt. Få bilar håller skyltad hastighet (50 km/timme) trots att flera fastigheter har sina utfarter mot vägen.
Åtgärd:
Korsningen ersätts med en cirkulation vilket medför en lägre hastighet både i korsningen och på Västergatan in mot centrum.

2. Västergatan-Smedjegatan
Många äldre personer använder korsningen. Fordonen håller hög fart genom korsningen och det kan därför vara både svårt och otryggt att korsa Västergatan.
Åtgärd:
Hela korsningen höjs upp och förses med långa ramper. Åtgärderna medför att fordonens hastighet blir 30 km/tim vilket ökar säkerheten för gående i korsningen.

3. Västergatan-Rådhusgatan
Korsningen är stor och otydlig. Körfälten är markerade med målade linjer som syns dåligt under vintersäsongen. Mitt i korsningen står en belysningsstolpe som är en trafiksäkerhetsrisk.
Åtgärd:
Den målade vägmarkeringen byts ut mot upphöjda refuger. Belysningsstolpen flyttas till Västergatans östra sida. Vid Rådhusgatans anslutning byggs en ”klack”, det vill säga en upphöjd refug. Åtgärderna gör korsningen tydligare, minskar korsningssträckan för gående samt sänker hastigheten på de bilar som kör Västergatan.

4. Rådhusgatan-Långgatan
Båda korsningarna är hårt trafikerade vilket gör att det, framför allt under högsäsong, kan vara svårt för gående och cyklister att ta sig fram över gatorna.
Åtgärd:
Korsningen höjs upp och förses med ramper. Den upphöjda ytan beläggs med till exempel smågatsten. Fordonens hastighet sänks till 30 km/tim vilket ökar säkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter.

5. Rådhusgatan-Kyrkogatan
Samma problem som för Rådhusgatan-Långgatan. Korsningen mellan Rådhusgatan och Kyrkogatan har en begränsad svängradie för stora fordon vilket bland annat medför problem med mötande trafik. Under högsäsongen sträcker sig köerna till färjeläget via Kyrkogatan fram till Rådhusgatan. Bussarna använder då motriktat körfält för att komma fram vilket inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt (dock gäller inte detta i dagsläget)
Åtgärd:
Liknande åtgärder utförs som vid korsningen Rådhusgatan – Långgatan.

6. Hamntorget
Hamntorget saknar tydligt avskilda ytor för gående och cyklister vilket ger dem en låg säkerhet. Flera gående och cyklister rör sig över torget och körbanan men det finns inget i vägmiljön som styr dem till vissa platser för att korsa gatan eller som uppmanar bilister att sänka farten. Säkerheten för fordon är också låg, vissa fordon kör snabbt förbi torget medan det under andra tider bildas kö till färjan som för med sig farliga omkörningar.
Åtgärd:
Flera åtgärder bidrar till att ge Hamntorget en utformning som prioriterar tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter i stället för fordonens framkomlighet. Hamntorget får också en tydligare stadskaraktär. Busshållplatsen flyttas till raksträckan öster om torget. Körbanan smalnas av och avskiljs med kantsten från övriga ytor. I den mest centrala delen beläggs körbanan med till exempel smågatsten. Ytorna framför kiosken och norr om körbanan blir nya torgytor och utformas med ny beläggning, bänkar samt enhetliga räcken runt uteserveringarna. Belysningsarmaturerna byts ut.

7. Strandgatan
Strandgatan är bred med målpunkter på båda sidor av körbanan. Trots det saknas markerade ytor för gående och cyklister. Fordonens hastigheter är ofta höga och speciellt under sommarmånaderna är därför trafiksäkerheten låg.
Åtgärd:
Liknande åtgärder utförs som vid Hamntorget.

Konsekvenser som väntas av åtgärderna för trafiken är vid de aktuella korsningarna och Strandgatan samt Hamntorget förbättrad trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet för oskyddade trafikanter. Fordonstrafikanternas säkerhet förbättras när hastigheten sänks. Deras tillgänglighet förändras inte, däremot blir framkomligheten sämre genom hastighetssänkande åtgärder. Konsekvensen kan bli att fler fordon väljer att köra Långgatan, Snickargränd och Pelekans backe med påföljande problem med framkomlighet och trafiksäkerhet på dessa gator. För miljön bedöms de föreslagna åtgärderna medföra positiva konsekvenser för kulturmiljön och stadskaraktären. Om många fordon kör alternativa gator för att nå färjan försämras boendemiljön utmed dessa gator.

You may also like...