”Brev till Europa poste restante” av Michail Sjisjkin. Är du europé? Då är brevet till dig!

En bok för dig som försöker förstå den ryska mentaliteten:
Krig eller fred – Fri Tanke

Jag lånade boken på Öregrunds bibliotek och lämnar tillbaka den på fredag. Läs, läs, läs! Boken, utgiven augusti 2023, är så bra att jag vill ha ett eget exemplar av den. En av de bästa böcker jag läst om Ryssland.

Sist i boken finns ett mycket viktigt brev från författaren till oss alla som bor i Europa.

Brev till Europa poste restante

KÄRA EUROPA!
Vem är du? Vad är du? Var är du?

Jag föddes i Europa, men för mig låg du bakom taggtråd. Jag ville läsa dina författare, men många av dem var förbjudna hos oss. Jag ville strosa längs gatorna i dina städer, men du var onåbar för mig. För generationer av Sovjetmänniskor var du en saga, en myt. Europa är en rysk myt om det mänskliga livet. För oss som bodde bakom järnridån symboliserade du de ”Europeiska värderingarna”: individuella rättigheter, respekt för människovärdet, frihet – allt som undanhölls oss.

Ukrainarna gick ut på Majdan 2014 för det här Europa. Män och kvinnor från det så kallade ”himmelska hundra” offrade sina liv på barrikaderna för det här Europa. Inte för Europeiska unionen, representerad av tjänstemännen i Bryssel, utan för ett mänskligt liv i det egna landet. De gjorde uppror mot de kriminella gäng som styrde i Ukraina, och som fortfarande styr i Ryssland. Deras Europa var en synonym för värdighet. Det är precis det diktatorn i Kreml inte kan förlåta. Aldrig kommer förlåta. Därför bankar den ryska propagandan in i ryssarnas huvuden att Europa är fascism.

Större delen av den ryska befolkningen zombiefieras av teven och tror att Amerika och Europa för ett krig med målet att förstöra Ryssland med hjälp av ukrainska nazister. I deras världsbild är Ryssland en ö omgiven av fiender, och Europa är fascismens vagga, och vi måste försvara vårt land mot den igen, som våra mor- och farfäder gjorde. Propaganda ljuger, men lögner är ett segerrikt vapen. Europa, du kan inte ens föreställa dig att ditt hat mot Ryssland är din största lidelse, att ditt huvudmål är att förinta Ryssland.
Det är klart att det inte är sant. Men vad är sant?

Tänk på de senaste förkrigsåren (nu kommer man kalla början av 2000-talet så). Du kände dig sjuk, utmattad av finansiella problem, protester, kriser, av byråkratins dominans. Ett Europa av tjänstemän som berättar för lantbrukarna vad och hur de ska odla på sina åkrar. Europa, som drunknar i flyktingvågor från Asien och Afrika. Europa, som länder flyr ifrån.

Känslan att Europa är ett gemensamt hem, som de som byggde upp Europa efter andra världskriget var så glada över, försvann så småningom. Det händer förmodligen med alla stora nybyggen: efter en gemensam inflyttningsfest förlorar de boende i regel den här glädjen över gemenskapen. Vardagsproblem skapar konflikter mellan grannarna. Någon lämnar sopor i trapphuset, en annan för liv på natten, en tredje lånar pengar och betalar inte tillbaka dem, någon betalar inte hyran och någon försöker hålla ordning och går alla på nerverna. Varför skulle man älska sådana grannar? Varför skulle man älska ett sådant Europa? Inte undra på att centrifugalkrafterna har ökat så mycket.
”Jag vill inte till Europa!” sa du och röstade för Brexit.
Och sedan kom Covid , stängda gränser, drakoniska åtgärder. Du gick in i självisolering och väntade på att det ”normala” livet äntligen skulle börja igen. Efter pandemin kom kriget.

Vi tänker på luften bara när vi inte har den. Europeiska värderingar är luften du andas. När européerna inte riktigt tänkte på sina verkliga rikedomar under de sista förkrigsåren: frihet, grundläggande fri- och rättigheter, demokrati, maktdelning, oberoende rättsväsende, fria och rättvisa val – då hade de det inte så illa. För kriget kom och nu, Europa, känner du dig plötsligt som dig själv igen, du har hittat dig själv igen: inför ett gemensamt hot har du slutit dig samman, känt solidaritet igen, känt behovet av att skydda din frihet, ditt gemensamma hem, din värdighet. Försvara det du inte vill förlora. Allt du lever. Allt som gör dig till Europa.

2014 sa Ukraina: Je suis Europa. Du teg. Och nu, när ryska raketer förstör ukrainska städer, ryska soldater plundrar, stjäl, våldtar, dödar – då svarade du äntligen: Je suis Ukraina.
Det är som om du blivit väckt. Du har vaknat. I så många år har du trasslat in dig med händer och fötter i Putins gasledningar. Putin har gjort dig drogberoende med sin olja. Smutsiga pengar från Ryssland, som Putinregimen stulit från folket, har infekterat dina banker, din ekonomi, dina politiker.

Korrupta experter hävdade envist: Man måste förstå Putin och hans gåtfulla ryska själ och göra eftergifter! Sanktioner kommer främst drabba oss européer, därför är de skadliga! Det är amerikanerna som vill driva in en kil mellan oss och ryssarna! Och vi behöver arbeten, gas, fred. Och dessutom, Putin kanske har rätt, det kanske faktiskt är nazister som sitter vid makten i Ukraina? Och vi behöver fred!
Dina experter har lurat dig, Europa – och nu befinner vi oss i krig.

Det här kriget har förändrat dig, gjort dig till det du egentligen är – enat, starkt, mänskligt. Du tar emot miljoner ukrainska kvinnor och barn. Du säger nej till de smutsiga pengarna som Putinregimen använder för att finansiera morden. Du visar solidaritet med ukrainarna, som slåss ”för er och vår frihet”, för sin och vår framtid, för Europas och hela mänsklighetens värdighet.

Europa, under de här svåra dagarna och veckorna har du blivit dig själv, jag ser dig på torgen i städerna. Människor som protesterar mot kriget och försvarar mänskligheten har underbara vackra ansikten.

Det är viktigt för mig att du även efter kriget, efter vår gemensamma seger, fortsätter vara enad, stark, vis, ung och vacker, att du erkänner dina brister och bättrar dig, att du fortsätter vara medveten om vem du är och vad du vill.

Jag vet inte om du kommer att läsa det här brevet. Trots detta skriver jag till dig och skickar poste restante på begäran.
Jag vet att det bara är oskrivna brev som inte kommer fram.
………………………….
Slut på brevet från Michail Sjisjkin till Europa.
Är du europé? Då är brevet till dig.
…………………………

Michail Sjisjkin föddes 1961 i Moskva, men sedan 1995 är han bosatt i Schweiz.
FOTO: FRI TANKE 

You may also like...