”Denna dagen ett liv” – från morgon till kväll

Idag har jag letat videkvistar. Hittade videkvistar, men jag ville bara säga ”hej” och ta bilder – man behöver inte bryta kvistar och blommor och egoplocka allt man ser. Ett ”hej, vide!” kan räcka. När jag stod där vid klipporna en bit ner i Kapten Wernbergs Gränd och konverserade med fröken Vide, började himlen färgas mörkrosa/orange. En snabb promenad till Garbergen. När solen gått ner – det är då det blir spännande. Det är molnen som gör vackra solnedgångar. Och solen, förstås!