Det var en gång en ”kåmmun”

Det var en gång för inte alls så länge sedan, närmare bestämt i förra veckan eller så.
Nisse och Gullan frågade om vi ville komma och leka på deras gård.
– Jättelajbans, vad ska vi leka? sa vi.
– Vi leker Kåmmun, sa dom.
– Va kul, vad ska vi bestämma, frågade vi.
– Det bestämmer vi efter hand, sa dom.
När vi sen kom till deras gård så var det ungar från flera andra gårdar där och och alla fick saft och bullar. Och vi bestämde och bestämde så vi blev alldeles trötta allihopa. Till slut visste vi inte vad vi hade bestämt men just då ropade Nisses mamma att det var matdags och att det var färdiglekt för i dag.
Nästa dag sågs vi från våran gård och bestämde att gå ner till hamnen för att se om det hänt nå’t.
– Men GötaPetter! Dom har ju inte alls gjort som vi bestämde i går! Där är ju bara en massa restauranger överallt! Vart tog våran stad vägen? Vi hade ju fått va’ me’ å’  bestämma …  trodde vi … det hade ju Nisse och Gullan sagt … trodde vi …
Håppas de’ regnar på dåm hela såmmaren och då kan vi sitta på bibblan å’ läsa på om Demokrati, om Medborgardialog och om att vara Gisslan i en högst verklig Verklighet …
/Hans Lindström, som i verkligheten inte heter nå’t annat.

Illustration: Hans Lindström

You may also like...