Helen Andersson: Synpunkter på Vattentjänstplan Östhammars kommun, samrådsversion

Till info@gastrikevatten.se
Synpunkter på Vattentjänstplan Östhammars kommun, samrådsversion

Helen Andersson, agronom och företagsekonom
Gräsö 2024-10-24

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan, Östhammars kommun, behövs:

* en dagsaktuell budget
* information om vad planen i praktiken innebär
* preciserad information om kostnaden för att anslutas till kommunalt vatten och avlopp
* kännedom om befintliga enskilda avlopp verkligen utgör risk för hälsa och miljö
* kännedom om möjlighet till alternativa enskilda miljövänliga vatten- och
avloppssystem kontra tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp
* kännedom om vad som händer med Karö våtmark
* kunskap om projektets kostnadseffektivitet

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun
behövs en dagsaktuell budget:

I den kostnadsberäkning som ligger till grund för planen anges investeringskostnader på 800-1000 MSEK (AFRY 2022-05-19), beräknade i 2022 års prisnivå. Kostnaderna borde idag beräknas med hänsyn till senaste årens inflation, räntehöjningar och allmänna kostnadsökningar. Att ta ställning till vattentjänstplanen förutsätter information om projektets kostnader.

För att ta ställning krävs också en förståelse för hur detta ska finansieras och därmed, i praktiken, påverka oss i kommunen. VD för Gästrike Vatten AB samt VD för Östhammar Vatten AB, Lena Blad, svarade på samrådsmötet i Östhammar; att finansieringen ska ske genom anslutningsavgifter, höjda VA-taxor och skattemedel. För berörda fastighetsägare, som planeras att anslutas till kommunalt vatten och avlopp, behövs information om storleken på anslutningsavgifterna idag och i framtiden. För idag befintliga vatten- och avloppskunder samt tillkommande kunder är det av intresse hur mycket VA-taxor beräknas stiga, som ett led i finansieringen av projektet.

En aktuell budget, i dagens prisnivå, borde kunna tas fram, med alla beräknade kostnader och alla beräknade intäkter för genomförandet av Östhammars vattentjänstplan.

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun behöver kommuninvånare ha kunskap om vad den innebär:

Idag saknar de flesta i kommunen kännedom om att ett stort miljard-projekt är aktuellt som ska bekostas av VA-kollektivet, d.v.s. vatten- och avloppskunderna. I planen anges att drygt 1 000 fastigheter, i Sandika Norra, Kavarö, Sunnanö/Kavaröbro, Björnäs, Söderby Karlsäng,
Skinnäsviken, Valudden och Stenskär, ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp.
Samhällsutvecklingschefen på Östhammars kommun, Ulf Andersson, svarade på frågan ”Om man kommer att tvångsanslutas” på samrådsmötet, att ”ja, det är så det går till”. Detta bör alla berörda fastighetsägare ha kännedom om. Först när informationen når den berörda, kan man förvänta sig frågor och synpunkter på ett samråd.

Fastighetsägare som planeras att anslutas till kommunalt VA bör informeras, för tryggheten i att veta hur den egna framtiden ser ut, hur det egna vattnet och avloppet kommer att förändras och den enskilda ekonomin att påverkas.
Fastighetsägare med enskilda avlopp i östra delarna av Östhammars kommun, som idag byter ut gamla avloppslösningar till, av kommunen, godkända avloppslösningar, bör nås av informationen att även dessa moderna avlopp kan bli föremål för avveckling, vid tvångsanslutning.

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun behöver kostnaden för att anslutas till kommunalt vatten och avlopp preciseras:

På Samrådsmötet svarade Lena Blad, VD för Gästrike Vatten AB samt VD för Östhammar Vatten AB, att anslutningen till kommunalt vatten och avlopp ligger runt 200 000 – 250 000. I grannkommunen Norrtälje har anslutningsavgiften (anläggningsavgiften) ökat över tid och uppgår nu, på Rådmansö, till 479 000 (Norrtelje tidning, Andreas Larsson, 2024-07-19).
”Måste betala en halv miljon per hushåll för vatten: Alldeles för dyrt” – Norrtelje Tidning

Genomsnittet på anslutningsavgiften i Norrtälje är idag 410 188 kronor, enligt tidningen Land 2024-10-18 ”VA-krav kan tvinga Anders att sälja sitt hus”. Den tillkommande kostnaden för installation på den egna tomten uppskattas idag till cirka 200 000 kronor beroende på tomtstorlek, enligt Norrtelje Tidning, Fanny Nilsson, 2024-08-19. ”Så har NVAA skuldsatt sig till miljardbelopp” – Norrtelje Tidning

Aktuella fastighetsägare i vår kommun Östhammar bör informeras om hur mycket, anslutning till kommunalt vatten och avlopp, kan komma att kosta, nu och i framtiden. Aktuella fastighetsägare bör också informeras om att kostnader tillkommer för installation från anslutningspunkten vid tomtgränsen in till det egna huset.

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun behövs kännedom om befintliga enskilda avlopp och dricksvattenbrunnar verkligen utgör risk för hälsa och miljö:

I planen beskrivs hur man valt ut områden med relativt tät bebyggelse, enligt en teoretisk modell med minst 20 fastigheter med som mest 100 meter ifrån varandra, för anslutning till kommunalt vatten och avlopp, med stöd av 6§ i Lag om allmänna vattentjänster, vilken ger kommunen skyldighet att erbjuda kommunalt vatten och avlopp vid risk för hälsa och miljö.
* Har de enskilda avloppen i dessa så kallade omvandlingsområden granskats på plats?
* Är de enskilda avloppen undermåliga idag?
* Hur stor procent av de enskilda avloppen är godkända/ inte godkända idag?
* Har de enskilda dricksvattenbrunnarna/ dricksvattenanläggningarna granskats på plats?
* Hur stor procent av de enskilda dricksvattenanläggningarna är godkända/ inte godkända idag?

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun behövs kännedom om möjlighet till alternativa enskilda miljövänliga
vatten- och avloppssystem kontra tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp:

Tar man hänsyn till skrivningen i 6§ Lag om allmänna vattentjänster: Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Lag (2022:1249), i de fall en fastighetsägare väljer
att inte ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp och kan uppvisa ett, ur hälsa och miljösynpunkt, godtagbart system?
Får den fastighetsägare, som har ett likvärdigt system som det kommunen erbjuder, undantas från anslutning, i överensstämmelse med riksdagsmotionen av Anna af Sillén (M):
”lagstiftningen ändras med målsättningen att det ska räcka med att fastighetsägaren har ett likvärdigt system som det som kommunen erbjuder för att fastighetsägaren inte ska behöva anslutas” (slut citat)? Tvångsanslutning av enskilda avlopp (Motion 2022/23:458 av Anna af
Sillén (M)) | Sveriges riksdag.
* Eller ska alla i omvandlingsområdena tvångsanslutas?
* Ska fastighetsägare med idag miljövänliga vattenfria toalettlösningar tvingas byta till vattenspolande toaletter?
* Ska fastighetsägare med idag ekologiska toalettlösningar med godkänd kompostering av toalettavfall tvingas byta till vattenspolande toaletter?
* Ska fastighetsägare med nyanlagda godkända och påkostade avloppsanläggningar tvångsanslutas till kommunalt avlopp?
* Ska den med idag fullgod egen dricksvattenanläggning tvångsanslutas till kommunalt vatten?

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun behövs kännedom om vad som händer med Karö våtmark:

Vad är planen för Karö våtmark, det fjärde och sista reningssteget av avloppsvattnet från Östhammars reningsverk, där vattnet renas på naturlig väg genom våtmarken, där planer fanns på ytterligare rening genom utökat område och där plats hade reserverats för ett nytt reningsverk i Östhammar?
Vad händer med fågeltornet som är byggt ovanpå pumpstationen i Karö våtmark, där man på våren kan se de första tranorna, under sommaren se överflygande fiskgjuse med fisk i klorna, följa den bruna kärrhöken som bygger bo på samma plats i vassen varje år och alla sjöfåglar som häckar i dammarna och föder upp sina ungar?

För att kunna ta ställning till Vattentjänstplan Östhammars kommun behövs kunskap om kostnadseffektiviteten:

Hur står sig kostnaderna för genomförandet av Östhammars vattentjänstplan i jämförelse med nyttan av projektet?

Nås målen med friskare fjärdar och minskad risk för hälsa och miljö till minsta möjliga kostnad?

Har alternativa metoder för att nå målen med friskare fjärdar och minskad risk för hälsa och miljö utretts, så att alternativet med lägsta kostnad har kunnat väljas?

Är det försvarbart att nyinvestera över 1 miljard, när Östhammars kommun beräknar att gå med förlust på 25 miljoner för 2024 (UNT, Nicklas Kihlberg, 2024-10-17)?

Är det realistiskt att dessutom planera för ökad vattentillgång genom ett avsaltningsverk i Öregrund för ytterligare höga kostnader?

Är det rimligt att tvångsansluta 1000-tals vattenabonnenter, vilka idag har egna vattenbrunnar, medföljande ytterligare belastning på den kommunala vattentillgången?

Hur mycket ökar sårbarheten i samhället när fler ansluts till ett och samma VA-system och många fler blir sårbara i händelse av avbrott i den kommunala vattenförsörjningen medföljande avbrott i såväl dricksvattentillförsel som avbrott i funktionen av vattenspolande toaletter?

Vilka samhällsekonomiska konsekvenser får en minskad tillgång av enskilda vattenbrunnar och enskilda vattenfria toalettlösningar, som vid kriser i samhället skulle kunna nyttjas som reservtillgångar?

Hur stor är den totala förlusten för de påkostade nyanlagda avloppsanläggningarna som vid tvångsanslutning tas ur bruk?

Hur stor blir den totala kostnaden för ökningen av vattenförbrukningen för alla de fastighetsägare som tidigare haft fri tillgång till eget vatten?

Hur stora blir fastighetsägarnas totala kostnader för anslutningsavgifter, VA-kundernas totala höjningar av VA-taxor, skattebetalarnas extra skattekostnader?

Hur stor blir kostnaden för minskad frihet på landsbygden, färre incitament till självförsörjning, mindre möjligheter att gödsla sin trädgård med komposterat toalettavfall, mindre möjligheter att vattna sina odlade grönsaker med guldvatten?

Erhålls en förbättrad ekologisk status i Östhammarsfjärden om Östhammars reningsverk avvecklas, trots forskares uttalanden om grundproblematiken med fjärdens naturliga geografiska läge och beskaffenhet?

Hur påverkas vattenkvaliteten i Öregrundsgrepen vid utsläpp av tillkommande avloppsvatten från Östhammar?

Kan målen med friskare fjärdar och minskad risk för hälsa och miljö uppnås till en lägre kostnad genom att återuppta Östhammars kommuns gamla planer på ekologiska lösningar för vatten och avlopp, med utbyggnad av den planerade naturnära våtmarken i Karö, i enlighet med Nyhetsarkivet Östhammars kommun 2016; ”Teknik möter natur för ett renare vatten” – Östhammars kommun