Peter Ridderstolpe och Kåre Lagerqvist: Kritik mot Vattentjänstplan Östhammars kommun

TEXT: Peter Ridderstolpe och Kåre Lagerqvist, 2024-10-16

Kritik mot Vattentjänstplan Östhammars kommun

Den presenterade s.k. systemlösningen för de östra kommundelarna är extremt dyr. Kostnaden för avloppshanteringen Öregrund och Östhammar har budgeterats till 1,3 miljarder kronor (KF 2022-06-14). Det motsvarar mer än 80 000 kronor per kommuninvånare.

Systemlösningen löser inte den centrala frågan som rör framtida vattenförsörjning i området.

Med den expansion av bebyggelse och den vattenförbrukning den bedöms föra med sig föreslår Gästrike Vatten att man i framtiden bygger ett avsaltningsverk. Prislappen för ett sådant avsaltningsverk har bedömts till 1 miljard kronor (GV 2021).

Vattentjänstplanen och VA-planen för den östra kommundelen utgår från den högst tveksamma utgångspunkten att överföringsledning mellan Östhammar och Öregrund skall finansieras genom införlivning av fritidsområden längs ledningen. Det är inte visat att detta
är förenligt med vattentjänstlagens intention och mening. För att VA i ett befintligt område med bebyggelse skall överföras i kommunal regi, krävs att rekvisiten i Vattentjänstlagen (LAV §6) är uppfyllda. Rekvisiten innebär att reella miljö- och/eller hälsoskyddsproblem föreligger i området som en följd av de enskildas vatten- och avloppsförsörjning, och att dessa problem
inte kan lösas med enskilda VA-anläggningar.

Den behovsprövning (av kommunalt VA) som utförts i vattentjänstplanen har varken visat att allvarliga problem förekommer eller att dessa inte skulle kunna lösas enskilt. Den behovsprövningen som utförts är högst preliminär och kan inte ligga till grund för beslut om kommunal skyldighet råder eller inte.

Det är alltid viktigt att behovsutredningar för §6 LAV görs noggrant (är verkligen rekvisiten uppfyllda?) och att inga ekonomiska överväganden ligger till grund för beslut om nya VA-områden (t.ex. närhet till kommunal ledning eller enskildas intresse av att bli försörjd med kommunalt vatten och avlopp. Detta eftersom vattentjänstlagen är ”blind” för kostnader.

Inga alternativ till storskaliga VA-lösningar är presenterade. I en kustkommun med många sommarboende och begränsade vattentillgångar borde rimligen modern vattenbesparande teknik diskuteras. Speciellt intressant att belysa är möjligheten att i ny bebyggelse implementera sorterande avlopp där klosettvatten ej blandas med BDT-vatten. Sådana
system är vattensnåla och möjliggör kretslopp för näring och minskar radikalt risk för påverkan av brunnar och recipienter.

Systemlösningen som föreslås för kommunens östra del är sårbart. I ett system som är uppbyggt med central vattenförsörjning och avloppshantering och med ett utbrett ledningsnät kan driftstörningar eller sabotage få allvarliga och vittgående konsekvenser. Med mindre enheter erhålls ökad motståndskraft (reciliense) något som är särskilt viktigt i en
osäker framtid med förändrat klimat och ökad risk för kris och sabotage.

Långa trycksatta vatten- och avloppsledningar för att försörja perifert liggande fritidshus är också sårbara genom att bakterier kan börja växa i ledningar med stillastående vatten, vilket kan ge otjänligt vatten eller giftigt och korrosivt svavelväte.

Förslaget riskerar att skapa uppslitande konflikter mellan boende på landsbygd och tätort och inom de fritidsområden som man planerar att koppla upp till det kommunala nätet.
Boende på landet som klarar sin egen VA-försörjning kommer ifrågasätta varför de ska vara med att betala stora kostnader för tätorternas problem.

Inom fritidsområden kan man förutse konflikter mellan grannar som vill ha hög komfort och inte ser pengar som ett problem, och sådana som har ont om pengar och som ser stort värde i att behålla ett enkelt boende med egen brunn och ett pålitligt torrdass.

Många och uppslitande konflikter rasar nu på många håll i Sverige i områden som inlemmats i kommunal VA-försörjning. Inte sällan
tvingas människor lämna och sälja sina kära hus till förmån för rikare människor.

Vilka alternativ finns och vad bör utredas?

Vi ser flera möjligheter att möta framtidens behov av en trygg och miljövänlig VA-försörjning för kommunens innevånare. Den strategi vi menar bör tillämpas i kommunen är att verka för decentraliserade och flexibla lösningar med fokus på vattenhushållning, återvinning och integrerade lösningar. Med integrerade lösningar menas till exempel närmare samverkan mellan stad och land, och mellan VA och avfall och energisektorn i kommunen. I ny bebyggelse används så långt möjligt
källsorterande avlopp och vattensnål teknik. Sådana tekniker används på många håll i Sverige och utomlands och skapar möjlighet att halvera vattenförbrukning gentemot normalhushåll med blandat avlopp. Dessa system avlastar dessutom merparten av smittämnen och näringsämnen från avloppsvattnet redan vid källan. Detta frigör kapacitet i reningsanläggningar och behovet av kostsam rening minskar.
Avskild näring i form av slam eller klosettvatten bör i den strategi vi förordar, ses som resurser att nyttja för odling i stället för ett problem att kvittgöra.

Tekniken med källsorterande avlopp är väl etablerad och kan användas både i tätorten när nya stadsdelar planeras och i fritidsområden i både befintliga och nya hus. I dessa presentationer kan du läsa mer om varför integrerad och kretsloppsanpassad VA är viktig och hur den kan tillämpas i
kommunal och privat regi:

https://ekologiskteknik.webbland.nu/wp-
content/uploads/2024/05/Naturvetenskapens-syn-pa-kretslopp-o-reurshushallning.pdf


https://ekologiskteknik.webbland.nu/wp-content/uploads/2024/05/Den-tekniska-verktygsladan-for- kretslopp.pdf
(Länken fungerar tyvärr inte.)

För att lösa VA-frågan för den östra kommundelen tror vi att en uppdelning av avloppsverksamheten ska görs där Östhammar hanterar sitt avlopp och Öregrund sitt är att föredra. För Östhammar finns planer redan framtagna om ett nytt verk vid Karö våtmark. Med en färdigbyggd våtmark
kommer en sådan lösning vara både billig och robust och skapa förutsättningar för mycket långtgående rening liksom återvinning av sötvatten för en växande befolkning. Med rätt teknik i verket skapas
också möjlighet att återvinna en stor del av avloppsvattnets näringsinnehåll.

I denna presentation förklaras kortfattat hur en lösning för Östhammar och Öregrund skulle kunna se ut samt hur man bör tänka för de så kallade omvandlingsområdena. I presentationen finns också beskrivet hur våtmarken var tänkt och hur den tekniska delen fungerat:

https://ekologiskteknik.se/wp-content/uploads/2024/06/Runda-bordsamtal-uthallig-VA-Oregrund.pdf

Sammanfattningsvis menar vi att de VA-planer som Gästrike vatten och deras konsulter lagt fram bygger på föråldrat synsätt och gammal teknik ej gagnar kommunen och dess invånare. Vi menar att Östhammar förtjänar en mer modern VA-försörjning, där smarta och resursbesparande lösningar
tillåts möta framtidens utmaningar. Alternativ med inriktning på lokala, flexibla och integrerade lösningar med fokus på vattenhushållning, återvinning, lyser helt med sin frånvaro i kommunens planering. Vi ser det som helt nödvändigt att sådana alternativ också studeras. Detta är också en
förutsättning för att efterleva miljöbalken krav om att alltid välja den för ändamålet bäst lämpade tekniken (BAT-principen).

Peter Ridderstolpe och Kåre Lagerquist

Ett utdrag ur Ridderstolpes och Lagerquists längre skrivelse till invånarna i Östhammars kommun, av Helen Andersson, Gräsö, 2024-10-17
agronomandersson@outlook.com

You may also like...