Recension av konstutställningen vid Öregrunds hamn: ”Ett genialt konstgrepp”

Årets höstutställning i Öregrunds hamn präglas av ett tryggt återseende. Det är en magnifik och heltäckande installation vilken under mer än 15 år firat att segertåg genom det geniala konstgreppet: ”Igen- kännande”.

Åter får vi stifta bekantskap med både blå och gröna presenningar som i år likt tidigare år lite fräckt visar glimtar av det dolda, nämligen stolar, vilka besuttits av både ovaccinerade och vaccinerade gäster. Där, under presenningarna, kan man förnimma gästernas stoiska samtal om pandemins vara eller icke vara. Det som annars brukar sitta i väggarna, sitter här i presenningarna!

Det är ett helt nytt genialt konst-grepp!
Ett plastskynke vid en ingång sätter gränsen mellan att vara och att icke vara. Och att det är transparent gör att man kan förnimma vad som komma skall … vi pratar närvaro och medvetande där minnet av gästerna är aktören i denna magnifika retrospektiva installation av mänsklig frånvaro.                                       
Vandrar man vidare i denna konstens labyrinter möts man av av de vissnande blomlådornas sorgsna välkomnande – som ett tecken på det liv som nyss utspelade sig här helt ovetande om att man befann sig i hamnens epicentrum. Det är stort!

De sedan länge otömda papperskorgarna fyllda med våra kvarglömda minnen, gör upplevelsen än starkare. Installationen förklarar väldigt fint hur dåtiden och nuet möts i ett gränsöverskridande i tid och rum – vad mer kan man begära … man blir helt tyst och vill bara lyckönska Öregrundsborna till att få ha kvar detta mästerverk ända fram till nästa år …

/Anonym recensent

You may also like...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *