Svar från Upplandsmuseet om Öregrunds q-märkta sjöbodar
Jag lyfter det här inlägget igen från september 2021:
Jag fick vänta några veckor på svar från Upplandsmuseet eftersom den handläggare jag brukar vända mig till hade många deadlines att hålla. Jag har fetat mina frågor och lagt in Upplandsmuseets svar under varje fråga.
Dnr: 478-2021
1. Vem/vilka beslutar om vad som ska q-märkas?
Byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och därför inte får förvanskas kan av kommunerna skyddas genom detaljplanering i den så kallade fysiska planeringen. Skyddsbestämmelsen q innebär att byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde och att den därmed inte får förvanskas. Detta är det starkaste skyddet en byggnad kan förses med i detaljplan. I plankartan preciseras vad som inte får förvanskas i så kallade skyddsbestämmelser, här kan också rivningsförbud anges och bestämmelser för hur den befintliga utformningen skall bevaras. Även ej bygglovspliktiga åtgärder kan regleras med lilla q som till exempel ändring av interiör. Skyddsbestämmelsen q eller Q innebär ett lagskydd avsedd att skydda bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Kommunen kan i sitt planarbete med en detaljplan föreslå skyddsbestämmelser. En remissinstans kan även föreslå behovet av skyddsbestämmelser och eventuellt få gehör för detta.
Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Kommunen har kommunalt planmonopol. Den som vill att kommunen ska upprätta en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. I planbeskedet meddelar kommunen om de kommer att inleda ett detaljplanearbete eller inte. Det beslutet går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.
2. När blev Öregrunds sjöbodar q-märkta?
I detaljplanen som upprättades 1999-04-28 och reviderades 1999-09-15 återfinns skyddsbestämmelsen q för de sjöbodar som betraktades som mest värdefulla, se bifogad plankarta som Pdf. Upplandsmuseet saknar tidigare underlag där skyddsbestämmelsen q framgår. Naturligtvis fanns en medvetenhet även tidigare att sjöbodarna var värdefulla.
I planbeskrivningen för detaljplanen för Öregrunds hamn, upprättad 2018-06-20 anges att sjöbodarna /magasinen längs hamntorget har daterats till tiden före stadsbranden i Öregrund 1829. Enligt uppgift var det tre sjöbodar/magasin (eventuellt Jakten, Kostern och Ekan) vid hamntorget som klarade sig från branden 1829. De sjöbodar/magasin som finns/har funnits i hamnens södra del, innanför Strandgatan, uppfördes efter 1829 års brand.
Sjöbodarna låg ännu i slutet av 1800-talet en bit ute i vattnet, anslutna med bryggor till kajen. På 1878 års karta återfinns 15 sjöbodar/magasin.
1951 års utredning rörande sjöbodarna/magasinen tar upp nio byggnader. Upplandsmuseets byggnadsinventering från 1976 omfattar tio sjöbodar/magasin. Bodarna/magasinen har sedan gammalt namngetts efter olika båt- och fartygstyper, såsom Barken, Briggen, Ekan, Fregatten, Fullriggaren, Jakten, Kostern, Skonaren, Slupen. Oklart är om namnen har knutits till samma bodar/magasin hela tiden.
3. Kan Östhammars kommun upphäva q-märkning på Öregrunds sjöbodar?
En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller täcks över av en ny. Skulle en tidigare q-märkning föreslås upphävas av olika skäl så kan remissinstanserna lämna synpunkter på detta. Beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen efter skriftiga invändningar under planprocessens gång. Det kan hända att en byggnad som har försetts med skyddsbestämmelsen q i en äldre plan har förändrats och förvanskats så starkt att skyddsbestämmelsen inte blir trovärdig.
På sjöbodarna i Öregrunds hamn handlar det om olämpliga tillägg som kan rättas till.
4. Finns nationella skötsel- och underhållsplaner för q-märkta byggnader? Har Öregrunds sjöbodar sådana planer?
Generella nationella skötsel- och underhållsplaner finns inte för byggnader som har åsatts skyddsbestämmelsen q. Byggnaderna omfattas ju av olika planer och lagrum. Skyddsbestämmelser som q och Q åsätts värdefull bebyggelse som önskas skyddas inom detaljplanelagt område inom en kommuns ansvarsområde. Det finns dock många kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller värdefull bebyggelse som inte ha åsatts skydd i plan. Det handlar då oftast om att planerna är gamla och inte har reviderats, och att infogande av skyddsbestämmelser inte var aktuella när planerna upprättades. Det innebär dock inte att värdefulla byggnader utan skyddsbestämmelser inte beaktas, utan de omfattas av bestämmelser i Plan- och bygglagen som kan åberopas: 8 kap 13 § Förbud mot förvanskning, 8 kap 14 § Underhåll och varsamhet.
Byggnadsminnen har ett lagskydd enligt Kulturmiljölagen, dvs. det högsta skydd en byggnad kan ha. För dessa har ofta upprättats vård- och skötselplaner på initiativ av Länsstyrelser.
5. Vilka olika skyddsbestämmelser har sjöbodarna vid hamnen i Öregrund?
Skyddsbestämmelser framgår av plankartan tillhörande antagen detaljplan. Jag bifogar detaljplanens plankarta, reviderad 2018-10-08, som Pdf.
Denna kan du också återfinna på Östhammars kommuns hemsida, liksom detaljplanen i sin helhet.
Skyddsbestämmelsen q utläses: Befintliga byggnaders yttre form skall bevaras, likaså fasad- och takmaterial. Byggnad får inte rivas. Färgsättning ska ske med röd slamfärg. Om byggnad förstörs genom våda får en ny byggnad med i huvudsak samma form och utseende som den befintliga uppföras.
Upplandsmuseet kommenterade i sitt remissyttrande 2017-08-23 att Museet anser att det ska framgå att det är de äldre sjöbodarna/hamnmagasinen och dess gestaltning som bör vara vägledande. Byggnaderna ska ha karaktär av sjöbodar/magasin. Efter bränder har nya byggnader uppförts med höjdskala och gestaltning som avvikit från tidigare utförande, vilket har väckt diskussion och kritik. Nya dörr- och fönstersättningar har tett sig avvikande från tidigare dörrar och luckor, och har påverkat bodarnas/magasinens karaktär och därmed hamnområdets karaktär.
Museet finner att skyddsbestämmelserna på plankartan berör yttre gestaltning samt fasad- och takmaterial. Skyddsbestämmelsen på plankartan borde även omfatta färgsättning, även om detta förtydligas i planbeskrivningen.
Vidare är det önskvärt att eventuell ursprunglig inredning beaktas. Skyddsbestämmelsen k utläses: Vid uppförande av nya byggnader eller ändring av byggnader skall hamnområdets kulturvärden särskilt beaktas. Fasadmaterial skall vara trä och taktäckning lertegel Byggnadernas form och färgsättning skall särskilt anpassas till omgivningen. Färgsättning skall ske med röd slamfärg.
Upplandsmuseet kommenterade i sitt remissyttrande 2017-08-23 att Museet välkomnar att yngre byggnader och byggrätter åsatts skyddsbestämmelsen k, med innebörden att byggnadernas form, fasadmaterial, taktäckning, färgsättning och fönstersättning etc. ska anknyta till den äldre byggnadstraditionen i området.
Riksintresse för kulturmiljövården, utpekad miljö i kulturmiljöprogram
Som du vet så utgör Öregrunds stad ett riksintresse för kulturmiljövården, C 17 Öregrund stad. Sjöbodarna vid hamnen utgör ett av kärnvärdena i riksintresset.
Öregrund stad utgör en utpekad regional kulturmiljö, Ös 12 Öregrund, i Östhammars kommuns kulturmiljöprogram Jord och järn. Kulturhistoriska miljöer i Östhammars kommun (1999). Riktlinjerna anger att
Den värdefulla bebyggelsen inom det gamla stadsområdet bör i sin helhet bevaras och skyddas mot förändringar som gör att dess kulturhistoriska värden går förlorade. Vid eventuell ny bebyggelse måste stora krav ställas på anpassning beträffande byggnadernas utformning och material samt placering.
