Sjöbodarna i Öregrund dräneras på sina kulturella värden

Insändare från den 15 maj 2021, värd att lyfta fram igen, när uteserveringar stänger och man ser vad de lämnar efter sig:

Nya spökverandor och trädäck brer ut sig och man knaprar mer och mer på de allmänna torgytorna mot vattnet i Öregrunds hamn.
Redan i juli 2010 skrev UNT om att krogarna brer ut sig med sina uteserveringar, mer än vad som gäller och kommunen verkar ha tappat kontrollen.
– Det skulle vara bra med strikta regler, sa då en av krögarna.
Tekniska nämndens ordförande sa att ingen laglöshet ska råda och att det är viktigt att stävja detta eftersom det är kommunens mark, vilken är till för allmänheten.
Nu låter det lite annorlunda. Kommunen säger att man vill minska effekten av coronan så att fler krogar, företag och näringsliv ska överleva ännu en sommar. Märkligt, när 2020 inte alls var ett så dåligt år p.g.a. att fler människor semestrade hemma och att det dessutom bara är 2 av 10 krogar som betalar skatt i kommunen.
Då, för 10 år sedan, talade man inte fullt så mycket om några kulturbevarande aspekter. I dag, när man ser hur sjöbodarna och miljön runtomkring undan för undan förvanskas, förstår man kanske mer.

Upplandsmuseet och Länsstyrelsen har länge framfört synpunkter, i remissyttranden och tydligt i den nu gällande detaljplanen för hamnen, synpunkter som gäller såväl enskilda q-märkta sjöbodar som hela miljön runt hamnen som har förvanskats utan tankar på bevarandesyftet. Sjöbodarna blir mer och mer inbäddade med väggar, tak, trappor, skorstenar, markiser m.m.

Krogarna har sedan tidigare smart rundat det hela genom märkliga avtal och lösningar med rörliga glasväggar och öppningsbara tak.
Vid en förfrågan till Byggnadsnämnden svarar man att det inte finns några bygglov för verandorna. Här är det VÄLDIGT diffust vad gäller bygglov, tillfälliga sådana, avtal, polistillstånd m.m. och nämnden står maktlös inför detta såvida det inte handlar och byggnation över vatten.

Bilden för en ankommande båtturister till den gamla sjöstaden är anskrämmande – som att segla rakt in i ett kroghav.
Självklart ska vi ha krogar och ett aktivt nöjes- och näringsliv. Självklart ska vi välkomna och vara öppna för besökare. Men, att vara krögare i denna mycket speciella kulturhistoriska miljö ställer naturligtvis stora krav på efterlevnad, särskilt i denna pandemitid.

Att få rättigheter betyder också att man har skyldigheter. Då får man inte göra vad som helst med sin q-märkta sjöbod trots att man själv äger den. Detta är Upplandsmuseet och Länsstyrelsen mycket tydliga med. Det handlar om allt från att riva ytterpanel, ta upp nya dörrhål i fasaden, sätta upp skorstenar eller bygga verandor med jättetak som dränker upplevelsen av sjöstadens bodar och bryggor.

De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna får inte bil en lekstuga för några sommarmånaders verksamhet och kvar blir dessa spökverandor fyllda med skräp och annan bråte under årets återstående 9 månader.
Hur gör man i andra ”sommarstäder”. I t.ex. Visby, Sotenäs och Trosa har man tydliga spelregler för det allmänna rummet, där ska allt plockas ner och flyttas bort efter säsongen. Varför denna undfallenhet i Öregrund?

Många blir frågorna och diffusa är svaren. Det är många aktörer inblandade i handhavandet av ”vår lilla stad”, och nu önskar man verkligen att det fanns en stadsarkitekt! Kulturnämnden som länge visat låg profil har nu vaknat till och det är alldeles utmärkt eftersom det är en kulturfråga av stor vikt.

Gemensamt måste alla nu medverka för att bevara den gamla trästadens innehåll och karaktär genom ett tydligt regelverk för vad som ska gälla i det offentliga rummet där alla ska kunna trivas.   
 
/Hans Lindström, Öregrund