Tusen mörka tankar under solen

Jag ska inte berätta om alla nya svordomar och invektiv jag uppfunnit sedan Ryssland anföll Ukraina 24 februari 2022. Kanske ser jag ut som jag bara njuter av sol och vind och en god bok om du ser mig sittande på någon bänk? Nej. Från det jag vaknar tills jag somnar framåt 4 på morgnarna försöker jag hantera mitt hat mot landet R och deras president P.

Oh, så vackert!
(”P kan ta sitt jävla skitland och stoppa upp det i röven!”)
Fyrskeppsudden är vacker även på hösten, eller särskilt på hösten.
(”Hur i helvete är det möjligt att P och hans utrikesminister fortfarande inte är efterlysta för terrorism!” )
Skymningen kommer tidigare nu. För mycket frisk luft i Societetsparken idag för min smak.
(”Hur är det möjligt att den där jävla gubbjäveln får terrorisera andra länder precis som han vill! Tjetjenien, Georgien, Syrien, Ukraina … Han skramlar med sina kärnvapen och hela Europa skiter ner sig!”
Ett höstlöv kan vara vackert.
(”Om de ryska männen som flyr mobiliseringen hade hälften av de iranska kvinnornas mod, skulle de protesterat mot KRIGET redan den 24 februari, men de protesterar mot att de själva kan dö i kriget, inte att deras ruttna land anfallit Ukraina med missiler, raketer, mord, tortyr, våldtäkter, kidnappningar, annekteringar …”)

You may also like...